Charlotte Perrellis pappa Berth har drabbats av både demens och två sorters cancer.
Nu berättar artisten om den svåra tiden och sorgen över att en älskad person förändras av sjukdom.
– På ett sätt känns det som ett avsked eftersom pappa, som jag känner honom, inte finns kvar, säger Charlotte till M-Magasin.

Charlotte Perrelli, 51, växte upp i Hovmantorp i Lessebo kommun i Småland tillsammans med mamma Monica, pappa Berth och lillasystern Carolin.

Med åren blev Charlotte en av Sveriges mest folkkära artister och profiler. När hennes ekonomi förbättrades ville hon ge tillbaka till sina föräldrar.

Hon och maken Anders Jensen, 49, valde att köpa upp granntomten till familjens villa i Djursholm, så att Monica och Berth skulle kunna bo nära henne och resten av familjen.

Föräldrarna flyttade in, men efter en tid började Monica ana hur allt inte stod rätt till med Berth.

Charlotte Perrellis pappas svåra sjukdomskamp: ”Så sorgligt”

Charlotte och mamma Monica intervjuades nyligen av M-Magasin. Under samtalet berättar Monica hur hon steg för steg började märka att hennes make förändrades.

Annons

– Jag minns att jag reagerade på hu han en dag plötligt inte redde ut hur han skulle få upp skopan ur kaffeburkens botten, som han hade råkat hälla kaffepulver över. Sedan följde humörsvängningarna, berättar hon.

Berth har sedan dess diagnostiserats med demens och två olika sorters cancer. För Monica har sjukdomarna inneburit att hennes make förändrats på ett sätt som varit svårt att acceptera.

– Det svåraste att acceptera är att det är en person som är frisk, som sedan blir en helt annan människa som sjuk. Den Berth jag gifte mig med finns inte kvar längre. Det är så sorgligt.

Charlotte Perrelli om tårarna under sjukdomsförloppet: ”Det var en otroligt svår tid”

I dag bor Berth på ett demensboende, men vägen dit var långt ifrån enkel. För M-Magasin berättar Charlotte om den svåra kampen för att få rätt hjälp och om familjens oro när pappans sjukdom förvärrades.

Annons

– Det är förnedrande att som offentlig person ringa och gråta till handläggaren och be dem om hjälp. Vi ville ta körkortet ifrån honom och var oroliga över att någon skulle bli påkörd och vi hanterade inte att ha honom hemma. Pappa ringde och skrek att vi var elaka och hemska. Det var en otroligt svår tid och vi tvivlade själva om det var rätt beslut.

I dag får Berth besök av familjen varje dag. Trots det så upplever Charlotte det som att hon redan tagit adjö av sin pappa.

– Jag saknar den gamla personen, idag har vi en annan relation. På ett sätt känns det som ett avsked eftersom pappa, som jag känner honom, inte finns kvar.