Linda Hammars bortgång väcker starka reaktioner. Nu riktar DN:s Patrik Lundberg kritik mot bristerna inom LSS – och frågar varför alla inte får den värdighet som Linda själv visade var möjlig.

Lisa Nilsson om att kuppa på scen i ”Allsång på Skansen”

00:44

Orden efter Lindas bortgång

Linda Hammar blev en av Sveriges mest folkkära tv-personligheter. Under flera år följde svenska folket hennes liv i dokumentärserien En annan del av Köping, där tittarna fick lära känna henne som en varm, färgstark och livsglad person.

När hon nu har gått bort riktas blicken inte bara mot hennes liv – utan också mot hur Sverige behandlar människor som fortfarande är beroende av samhällets stöd och om hur Sverige egentligen tar hand om människor med intellektuell funktionsnedsättning.

Det är de frågorna som Dagens Nyheters Patrik Lundberg lyfter i en uppmärksammad krönika. Med Linda Hammar som utgångspunkt riktar han blicken mot en verklighet långt bortom tv-kamerorna.

Livet enligt serien

För många som följde En annan del av Köping blev livet på gruppboendet en bild av hur det svenska stödet till personer med intellektuell funktionsnedsättning kan fungera när det är som bäst. De boende fick leva sina liv med vänskap, kärlek och gemenskap.

Dokumentärserien visar hur ett LSS-boende kan fungera, enligt Patrik Lundberg. Foto:Karin Törnblom/TT

Men enligt Patrik Lundberg finns det en betydligt mörkare sida av den svenska LSS-verksamheten.

“Bortom hennes välfungerande LSS-boende döljer sig ett stort svenskt svek”, skriver Patrik i krönikan.

Han lyfter bland annat fram flera granskningar som visar på allvarliga brister inom LSS-boenden. Socialstyrelsen har uppmärksammat problem med medicinering, samtidigt som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har funnit brister på många av de boenden som granskats.

Bakom rapporterna finns människor som är beroende av samhällets stöd för att få vardagen att fungera – och anhöriga som oroar sig för vad som händer när stödet inte fungerar som det ska.

Patrik beskriver en verklighet där personer kan bli övermedicinerade, utsättas för begränsningar eller få sin självständighet kraftigt inskränkt.

“En kollega och jag har själva, via jobbet, varit i kontakt med läkare, brukare och anhöriga som vittnar om oerhörda oegentligheter. Den vanvård vi fick vittnesmål om trodde åtminstone inte jag existerade i Sverige år 2026.”, fortsätter han.

Det står i stark kontrast till den vardag som svenska folket fick se i En annan del av Köping. Serien visade att människor med intellektuell funktionsnedsättning kan leva ett liv fyllt av trygghet, gemenskap och glädje.

Linda Hammar blev en symbol för just det. Nu väcker Patrik Lundberg frågan om varför samma värdighet inte är självklar för alla.

Foto: TT